Sol och Måne

1. Två vackra döttrar har patron på Vrena.
Som solens ljus och glättig är den ena,
men Måne vill jag kalla hennes syster,
ty hon är smäktande och blek och dyster.

2. Den ena far och glittrar hela dagen
bland vikens vass, i sommargröna hagen,
och som en vårglimt ser man henne glida
på vinterskaren med sin snabba skida.

3. Den blicken ler, den munnens skratt kan sjunga
att locka med sig skröpliga och unga!
Men nalkas manfolk och kärälskligt smilar,
då flyga orden käckt och vasst som pilar.

4. Den andra är en blid men mäktig låga,
ett käril flödande av känsloråga;
hon älskar stilla dröm och svärmisk vaka,
och för en suck hon ger dig två tillbaka.

5. När inspektorn tyrolersittran stämmer,
hon lyssnar hänryckt till dess ljuva jämmer,
bokhållarns fyllbas, hörd från flygelns kammar,
med andakt i sitt hjärta hon anammar.

6. Nu skriver mig patronen: "Mina tärnor
gå, sen du for, med halvt förryckta hjärnor.
Säg, yngling, anar du vart detta pekar?
Välj hur dig lyster, ingendera nekar."

7. Ja, jag vill komma, snart, när hösten stundar,
vill se din hulda blick i gula lundar,
vill lära sitterspel och arior brumma
och läsa vers för dig, du månskensskumma.

8. Se´n vill jag någon lustig soldag kora,
då systern lett och gäckats allt för svåra -
för bägges bålde fader vill jag stånda:
"Giv mig din dotter, man, den solskensblonda!"

Du underbara sommardag

1. Du underbara sommardag,
som med ditt ljus mig fyller!
Den mjuka stigen vandrar jag
bland vilda rosors myller.

2. Här glimmar sjön i branta djup
och speglar häll och grenar,
och getter högt på bergets stup
gå tyst bland mörka enar.

3. Bestråla, ljus, de minsta snår,
som dina marker smycka!
Från dig jag kom, mot dig jag går,
bevingad av din lycka.

Paradisets timma

1. När människorna sova
vid sommarnattens sken
och tusen röster lova
sin fröjd från gren till gren,
då purpras lingonriset
av stilla skyars gull,
då hägrar paradiset
än över jordens mull.

2. Du äng, låt kalkar glimma
kring älvans lätta häl!
Du paradisets tima,
din dagg gjut i vår själ!
Än jublar fågelsången
kring gryningsljusa sund
så klar som första gången
i tidens första stund.